I natt inträffade det ofattbara.. Marianne somnade in och försvann
från vår värld för alltid :/ En av mammas bästa vänner, det var du.
Du betydde jättemycket för oss, var som att du tillhörde vår familj.
Har suttit o pratat med mamma ett tag, hon behövde verkligen dig.

Vila i frid, du kommer att vara saknad bland många. ♥

Jag är jätterädd för döden, det är jag. Har alltid varit och kommer
aldrig att övervinna den rädslan någonsin. Kommer ihåg då allting
började, dagen innan julafton när jag var liten. Jag hade så svårt att
sluta tänka på döden att jag inte kunde somna gott på flera veckor.
Ända sedan dess har det hållt i sig, it really sucks. Ska försöka tänka
som en viss person sa till mig att jag ska göra, det kanske kan hjälpa:

"dör jag nu så har jag ändå gjort mitt"

♣ Kram